Språksignaler

Jag sitter här framför datorn och läser på ett av mina favoritforum istället för att plugga eller städa, som jag egentligen borde göra. Jag har precis avverkat en tråd om oväntat besök (den är mer spännande än vad det kanske låter som) och kom då att tänka på hur vi uttrycker oss när vi får just besök.

I min bekantskapskrets säger de flesta att de väntar eller ska få besök om vänner eller bekanta ska dyka upp. Men vissa säger att de väntar, har eller får ”främmande” – trots att de känner personerna ifråga.

För mig går det inte riktigt ihop. Något främmande är enligt mig något okänt. Det är ju knappast främlingar som de här människorna väntar på för att fika med? Varför använder man då det uttrycket?

Det här är sådant en språkkonsultstudent kan sitta och fundera på en regnig onsdagseftermiddag.

Nyttjandet av utnyttja eller utnyttjandet av utnyttja?

På sistone har jag börjat reflektera över användandet av ordet ”utnyttja”. Det verkar som det blir allt vanligare att använda det som en synonym till ordet ”nyttja” vilket jag kanske inte tycker är fel men åtminstone inte rätt.

I dagens DN skriver en insändarskribent att det är självklart att betala för sig ”när man utnyttjar kollektivtrafiken”. I mitt tycke så utnyttjar man bara kollektivtrafiken då man inte betalar för sig eftersom ”utnyttja” för mig är synonymt med ”att dra oberättigad nytta av”. Jag betvivlar starkt att personen som ”utnyttjar” kollektivtrafiken skulle använda ordet ”utnyttja” på samma vis om det rörde en person – ”vi kan utnyttja Pelle!”.

Vad tror och tycker ni om det här?