Category Archives: Språkvård

Sista anmälningsdagen till språkkonsultprogrammet på GU och UmU

– Men hur ska vi få rätt personer att söka? Så att de inte testar och sen hoppar av, vi vill ju att de som vill det här ska hitta oss! Ungefär så sa en av de ansvariga för språkkonsultprogrammet i Göteborg på ett ESS-möte häromsistens.

Tror du att du är rätt person, så sök för allt i världen! Här på bloggen skriver vi ju en del om vad vi gör, och kurserna i Göteborg kommer se lite annorlunda ut förstås, så det kanske är svårt att få en bra uppfattning om det hele. Och det är ganska mycket mer grammatik här på bloggen än i skolan.

Titta gärna på vad utexeminerade sysslar med. Här är en lista på språkkonsultbloggar, och här är en twitterlista som samlar språkkonsulter.

Programmet i Göteborg startar upp nu till hösten, och om du hellre pluggar i Umeå så börjar kull 4 där till hösten. Till båda skolorna är det antagningsprov som gäller. Sista anmälningsdagen är imorgon måndag den 16 april.

2013 är det antagning till Stockholm, och som det verkar kommer Lund att starta upp utbildning då.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Språkvård

Dinsvenska.se

Ett kort tips bara.

Många av er som hamnar här på bloggen gör det efter att ha sökt på olika språkriktighetsproblem, och vi har egentligen inte så mycket skrivet om specifika såna här.

Men Anna Danielsson som går i kull 16 (och alltså blir utexaminerad från språkkonsultprogrammet nu till våren) har tillsammans med Gustav Julander startat igång sajten dinsvenska.se. Där finns det redan mängder med frågor och svar på språkriktighetsfrågor. Kika in där nästa gång du undrar över något och inte har en språkkonsult i närheten att fråga! Dessutom är sajten snygg.

dinsvenska.se

Lämna en kommentar

Filed under Språkvård

Drömspråkreform

Idag frågade jag på twitter vad folk har för drömspråkreform. Om de fick sitta och ensamma bestämma över SAOL och Svenska skrivregler, och inte bry sig om exakt hur realistiskt det skulle vara, vad skulle de skriva in då?

Reform av sje-ljudsstavningar sa en, bort med alla mej, dej, dom och fram med hen. Och så mer ihopskrivning, i alla de fall där det finns två varianter, som hur som helst/hursomhelst och i dag/idag. Jag tycker alla de förslagen låter utmärkta.

Jag själv, jag skulle (bland annat) önska mig trippelkonsontanter. Så att bussstation med tre S är stationen för bussar och busstation med två S skulle betyda en station där man busar, som ett lagligt klotterplank för bus kanske.

Så nu frågar jag er, för ni är inte riktigt samma människor som läser här och som läser på twitter tror jag. Vad skulle du vilja se? Fabulera gärna fritt och yvigt.

8 kommentarer

Filed under Språkvård

Men jag vet ju ingenting om bygglov!

Jo, jag vet att när mina föräldrar skulle bygga carport för en herrans massa år sedan var de tvungna att fråga grannen om det var okej att carporten hamnade lite för nära tomtgränsen. Det var det.

Utöver det vet jag väldigt lite om bygglov. Dessutom vet jag väldigt lite om hur myndigheter arbetar.

Vi har nu påbörjat en ny skrivkurs, och jag sitter och försöker lösa första uppgiften. Den går ut på att testa ett bygglovsbeslut som vi fått utdelat av lärarna i Språkrådets klarspråkstest, och sedan skriva om beslutet så att det blir mer klarspråkligt.

Förutom att det är svårt rent inbyggt av sig självt är det svårt för att där originaltexten inte förklarar tillräckligt mycket ska ju jag som språkvårdare i demokratins tjänst fylla ut, förklara. Men jag kan inte lista ut om det är Nils Nilsson, som var han som ansökte om bygglovet, eller byggherren (eller så är Nils Nilsson byggherren), eller den kvalitetsansvariga som ska lämna in de olika papprena. Då är det svårt att befolka sina texter.

När vi fått besök av språkkonsulter har de talat om vikten av att sätta sig in i en organisations system innan språkvårdsreformerna kan börja. Förståelse för vad de dåliga texterna betyder är viktigt för att kunna omforumlera dem.

Hm, den här skrivuppgiften var svårare än jag trodde.

(Nils Nilsson, jodå han fick sitt bygglov beviljat. Fritidshus, carport och gäststuga minsann. Och en enda gång — i rubriken — nämns en installation av en eldstad.)

4 kommentarer

Filed under Språkvård, Vad gör vi i skolan?

I hop eller isär

Särskrivningar! fasar arga människor. De förstör! Njea, snarare roar de väl nästan mer än förstör? I alla fall (iallafall). Det finns en del ord som gör att många tvekar. Hur som helst, eller hursomhelst, och så vidare.

Jag har sett att många frågar Språkrådet via Twitter om idag eller i dag ganska ofta. Där får man välja. Jag gillar idag, men så skriver jag också ihop det mesta.

Till exempel tycker jag personligen att vi ska införa just iallafall, så att man kan använda båda betydelserna, ungefär så här:
– I alla fall reagerade försökspersonerna med bestörtning över särskrivningarna.
– Nåja, det var ju iallafall inte lika förvånande som Gustavssons resultat, där svimmade försökspersonerna vid felaktigt placerade semikolon!

Sen finns det några som jag vill fråga er om. Uppfattar ni någon skillnad mellan

1) välförberedd och väl förberedd,
2) rödfärg och röd färg,
3) alternativmedicin och alternativ medicin?

13 kommentarer

Filed under Språkvård

Språk är makt

Jag var våghalsig och började läsa en skönlitterär bok trots att kurslitteraturen behöver betas av. Den skönlitterära boken är Igelkottens elegans av Muriel Barbery. I den står det så här (s 49-50 i min pocketutgåva):

‘De som kan något gör det, de som inte kan något undervisar, de som inte kan undervisa undervisar lärare och de som inte kan undervisa lärare sysslar med politik.’

Det den här frasen betyder, det är inte att de inkompetenta har en plats i solen utan att inget är svårare eller mer orättvist än människornas verklighet: människan lever i en värld där makten består i ord och inte handling, där den yttersta kompetensen är att behärska språket. Det är fruktansvärt, för i själva verket är vi primater som är programmerade att äta, sova, föröka oss, erövra och trygga vårt territorium, och de som är mest lämpade för det, de mest djuriska bland oss, blir alltid lurade av de andra, de vältaliga som inte ens kan försvara sin trädgård, ta hem en hare till middag eller fortplanta sig ordentligt.

Vad använder vi orden till? Vad använder jag dem till? Vad kommer jag utsätta orden för i min framtida yrkesroll?

Grundtanken inom språkkonsulteriet är demokratin. Det är viktigt. Språket ska vara ett verktyg för att alla ska kunna förstå. Alla medborgare ska kunna delta i samhället. Men visst är vi moderna människor dåliga på att ta hand om oss själva, ta hem harar och så vidare. Men då känns det ändå bra att försöka använda språket till något gott. Att använda ”den yttersta kompetensen”, inte till att lura, utan till att förmedla, hjälpa.

Nej, nu sitter inte alla språkkonsulter på myndigheter och skriver brev, men det betyder inte att det är det enda språkkonsultarbetet som ”räknas”.

Lämna en kommentar

Filed under Språkvård

Testatus

Jag var på matmässan Mitt kök på Älvsjömässan i helgen. Mycket vin, lite mat. Och en del te. Jag köpte, bland annat, hem ett paket chaite, alltså svart te kryddat med ”traditionella indiska kryddor”. Det smakar te och pepparkakskryddor.

I skolan har vi pratat mycket om hur engelskan är cool, häftig, ett statusspråk. Nu kan det mycket väl vara så att vi har fått termen chai från engelskan, via hippa svenskar som dricker chailatte på Starbucks i New York, inbillar jag mig. Men ett engelskt ord är det inte. Chai, i olika stavningar, betyder på många platser, däribland Indien, bara te.

Te odlas och importeras ju traditionellt från just Indien, Kina och övriga Sydostasien. Det är helt enkelt där de kan te. Därför blir det inte ett engelskt ord som vi tar in, utan ett indiskt, för när det gäller området te så är indiska ett statusspråk.

Snarlikt är det klassiska exemplet på senapskål som vuxit som ogräs här uppe i nordanländerna i alla tider, jämfört med den exotiska ruc(c)olan från matidolen Italien. Och så slår försäljningen efter namnbytet i taket. Det är på sin plats med en liten gardering här, många hävdar att det inte är samma växt utan två olika underarter. Det finns, så klart, en facebookgrupp för alla de som föredrar senapskålen framför ruccolan.

Så min fråga är helt enkelt, skulle vi dricka chaite/latte om det hette pepparkakste/latte?

8 kommentarer

Filed under Språkvård