Vem bestämmer över språket?

Du har säkert träffat på en språkpolis någon gång, eller kanske är du en själv? En språkpolis som har koll på språket och ofta rättar andras språkmissar och som stör sig när ord särskrivs, eller när det används istället för dem?

Men vem är det egentligen som bestämmer vad som är rätt eller fel? Vem är det som bestämmer hur vi ska tala och skriva? Vem bestämmer över språket?

Ibland hör man folk säga att om ett ord inte finns med i Svenska Akademiens ordlista, så finns det inte på riktigt. Och visst är det så att att SAOL ofta används som ett redskap för att ta reda på hur man stavar och böjer ord. Är det kanske då Akademien som bestämmer över språket?

Sedan finns Språkrådet som ger ut Svenska skrivregler, och Språkriktighetsboken. Också de har stor makt över språket och vad som är rätt eller fel. Bestämmer Språkrådet över språket?

Så finns det ju journalisterna och författarna, och inte minst lärarna. Har inte de också mycket makt över språket? Och hur var det med språkpoliserna?

Faktum är att vi alla är med och bestämmer över språket. Visserligen präglas vårt språk av de normer som finns. Av det språk vi möter varje dag i tidningar och böcker. Av de råd och riktlinjer som ges av Svenska Akademien och Språkrådet. Kanske till och med av språkpolisernas åsikter och kommentarer.

Men det är också så att SAOL och språkriktighetsboken präglas av det språk vi använder. Nya ord som används ofta läggs till i SAOL, och skrivreglerna är baserade på hur folk oftast skriver. Vad som blir språkliga normer bestämmer vi alla. Det som en gång var fel kan bli rätt. Det som var rätt blir gammalmodigt. Du själv har stor makt över språket.

Första utkasten till en uppgift vi hade, där andra versionen såg väldigt annorlunda ut, men där den första versionen egentligen var roligare att skriva.

Vad tycker ni? Vem bestämmer över språket?

 

Annonser

4 kommentarer

Filed under Skolarbeten

4 responses to “Vem bestämmer över språket?

  1. Förut tyckte jag alltid att Språkrådet hade rätt, dom kändes vettiga, mindre rigida än SAOL. Men nu har jag ändrat uppfattning. Språkrådet lade in ”tjejsamla” som nyord, efter att EN krönikör skrivit det i en krönika i en gotländsk tidning. Jag lägger inte in någon värdering av ordet här, utan tycker det är märkligt att EN förekomst av ett ord kan göra det till ett nyord.
    ”Hen” däremot, det användbara genusoberoende pronomenet, har fått kämpa sen 2005 för att komma in på nyordslistan. Och äntligen vid jul 2010, tyckte Språkrådet att vi (i Sverige?) var redo för detta ord.

  2. Jan B G

    Varför i hela världen ska ”hen” ges en maskulin objektändelse: henOM???
    Borde väl vara mera ”rättvist” och passande med ”henem”, eller hur?

  3. Josefine Malmkvist

    Smidigast (och även bland det vanligaste) borde väl vara att inte lägga till någon objektändelse alls. Det vill säga att hen även är objektsform 🙂 Det är vanligt i bruk och är också den böjning som språkrådet rekommenderar:
    http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=78354;objekttyp=lan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s